Julklappsstress (min historia)
Jag kommer här att dela med mig av min historia jag berättade för er för två år sedan strax efter jul, kanske kan vi lära oss något..
En sak jag funderade ganska mycket på före jul var: Vad ska jag ge i julklapp? I min familj ger vi nuförtiden varandra enbart saker vi kan äta (eller dricka) och/eller pengar. Så min övriga familj var enkel.. men jag funderade på vad jag skulle ge min dotter som inte ens fyllt tre år än.. Jag kände att hon egentligen inte skulle bry sig så mycket om vad hon fick.. men här kände jag att "oj vilken snål mamma jag är som inte vill unna mitt barn något fint!.. (Och faktiskt så drabbades jag lite av tanken: "vad ska alla andra säga om jag nekar mitt barn julklappar")..
Så jag försökte och försökte fråga henne vad hon ville ha. Vi tittade i affärer - vilket oftast slutade med att hon antingen sprang runt och gömde sig - på riktigt försvann i tio minuter varje gång - eftersom hon är en expert på att gömma sig (måttligt eller helt ointresserad av allt som stod på hyllorna.) Eller att hon helt sonika roade sig med att klättra upp på diverse backar och välta ut saker. Suck! Tillslut efter mycket övertalande och många frågor hade hon tillslut förstått konceptet någolunda och två dagar före julafton sa hon att hon önskade sig tårta i "solklapp"... (jag började känna mig lite desperat och undrade om det bara är mitt barn som inte förstått konceptet "jul" alls?)
Nåväl - hur slutade det nu då? Så som den "snälla" mamman jag ändå ville vara kom jag på att hon brukar leka doktor med diverse kreativa saker hon hittar hemma - så en doktorsväska fick det bli. Köpte den finaste som fanns i trä för 400 kr. Jag vill ju inte vara en sämre mamma än alla andra mammor! Julafton resulterade sedan i att hon drunknade i presenter från alla och verkade helt ointresserad av att öppna - paket efter paket. EN sak hade definitivt räckt - då hon ändå inte orkade hålla fokus på fler..
Så, vad är det vi lär våra barn egentligen? Det är verkligen VI VUXNA som "prackar på" barnens sakbehov! De behöver inte saker. De behöver inte julklappar. De behöver glada och kreativa föräldrar som GÖR saker med dem! Och det här året var jag inte den utvilade glada mamman jag borde varit utan kände att jag kompenserade det med saker.. och jag misstänker att jag INTE är ensam! Så jag önskar migsjälv och alla er andra: Lycka till - att till nästa år kanske få mer julefrid och mindre köphysteri!
...Hur går det för er i år? Jag håller faktiskt på att skapa något väldigt kreativt till dottern i år.. ni får kanske se senare! :-)
Behöver du eller någon du känner komma i ordning? Hör av dig och boka någon av mina tjänster eller ge bort ett presentkort i julklapp! Välj summan själv och kontakta mig så ordnar jag resten!